Hej detta är mitt första citat och det kommer från sida 40.
"Du måste vara duktig i skolan och du måste skaffa dig en utbildning innan du gifter dig och skaffar barn. Annars är du fast, i synnerhet om du är född till kvinna. Se på mig. Jag är helt beroende av pappa."
Här tycker jag att det är ganska tydligt att Leenas mamma inte är nöjd med sin situation. Det är inte bara det att hon ogillar att ha lite pengar, utan också att hon hade velat ha den chansen som Leena nu skulle få att faktiskt få en utbildning och kunna få ett kvalificerat yrke. Nu känner hon sig fast i en situation som hon inte kan ändra på och det vill hon inte att hennes dotter ska behöva känna när hon blir stor.
Jag tycker att man kan se samma sak på fler ställen i boken. Jag tror att mamman egentligen visste att hon hade kunnat bli något om hon bara hade fått chansen. Men nu tycker hon att det är för sent för att göra något åt saken. Vid ett ställe i boken föreslår hennes väninna till och med att hon ska skriva en bok eftersom hon samlat på sig så mycket kunskap och smarta tips. Men då säger hon något i stil med att vem skulle väll vilja läsa något som jag har skrivit. hon litar inte riktigt på sin egen förmåga.
Hej Irma!
SvaraRaderaJag håller med. Mamman ger bra råd till sin dotter som kan påverka dotterns liv positivt. Mamman vill inte att det ska hända dottern så som det hände henne. Här ser man tydligt så som du sa att mamman inte är nöjd med sitt liv. Jag tycker inte mamman ska relatera för sin dotter att hon är beroende av pappan även om hon verkligen är det för att jag som ungdom skulle inte vilja höra något sånt av min mamma, jag skulle på något sätt fått en fel bild av mina föräldrar. Dessutom så tycker jag inte mamman ska ge upp för om alla människor skulle gett upp så tidigt skulle världen garanterat vara en tråkig plats att bo på.
Bra citat :)
Hej!
SvaraRaderaJag håller med om allting som Irma skriver om citatet, men när jag läser det här citatet tänker jag i första hand på min morfar. Han har ända sedan jag varit liten, sagt till mig att satsa på studierna, för han fick aldrig den möjligheten.
Min morfar är född 1940, alltså krigsbarn, så det var extremt fattiga tider på hans tid. Han växte upp med sin familj på landet, där de var åtta barn. Hans föräldrar fick med nöd och näppe ihop med pengar för dagen. När min morfar gick i skolan, var han väldigt smart och ville efter grundskolan läsa vidare, men på grund av att hans familj inte hade råd att låta honom läsa vidare, fick han ta ett jobb, som var dåligt betalt.
Så fort jag träffar min morfar brukar han alltid säga till mig att satsa och ge allt för studierna, nu när man är ung och inte har barn. För det är nu som man överlag är som mest motiverad till att läsa vidare och få ett jobb som man trivs med. För i dagens samhälle kan man få studiebidrag, så man kan fixa det ändå!
Tiderna har alltså förändrats till det positiva om man jämnför då och nu!