Hej här är mitt fjärde och sista citat sid 249
"Men smugglaren ringde och sa att det hade kommit ett nytt parti från Polen. Först till kvarn sa han och la på luren."
Sammanhanget är: Efter att Leenas pappa frisläppts och Leenas mamma också så att säga frisläppts, har familjen åt njutit en period av nykterhet och trevligt familjeliv. Men när en kväll smugglaren ringer och berättar om ett nytt parti som just kommit från Polen, drar helvetet igång igen.
Detta måste jag säga var en oväntad vänding i boken eftersom man hade förväntat sig att allt skulle vara lyckligt tills slutet kom. Troligtvis trodde jag det eftersom det bara var 10-12 sidor kvar.
För det första tycker jag att föräldrarna borde ha avböjt på något sätt, i varje fall försökte Leenas mamma säga nej, medans hennes pappa sa att inget skulle hända om de bara drack en kväll. Men som alla läsare vet som har läst från bokens start, så räcker det med en gnutta sprit och sedan är pappan fast och förbannad för något.
Vad man kan analysera av detta citat är att för det första vet smugglaren att de två alkoholisterna hade kommit hem, för under den gångna månaden hade ingen sett en skymt av honom. För det andra att han bara brydde sig om pengar, för jag är ganska säker på att han visste hur de två alkoholisterna reagerade när de fick i sig sprit. Varför vet jag detta? jo för att han måste sålt en del sprit till dem medan de var inne i en av sina perioder, eller flera stycken. Eftersom jag antar att affärer inte skulle sälja sprit till någon som såg ut att inte kunna gå, men vad vet jag, det var ungefär 30 år sedan.
Det verkar som om Leenas pappa glöm varför han hamnade på Torken i Löderup, det var för att han inte tålde alkohol. Jag måste säga att han inte lärt sig någonting under de här åren, varför annars skulle ha hoppa tillbaka till den gamla banan så fort han fick chansen. För att inte tala om det nykterhetslöftet han avgav på sidan 243. Visst han hade tänkt dricka en kväll, men bryter bara det mot hans så kalla nykterhetslöfte.
Leenas mamma försökte hindra honom, men att säga nej en gång räcker inte långt, hon borde varit mer bestämd och tjatat i mot ett tag. De finns två olika slutsatser vi kan dra av detta. Antigen så trodde hon på honom när han sa en kväll. Eller så längtade hon själv efter att dricka och gav upp när hon såg att hans önskan var lika stor som hennes. Kanske inte önskan men typ längtan.
Undra vad som blev den där smugglarens öde?
Hej Tobias!
SvaraRaderaNär jag läste detta citatet, håller jag med dig fullt ut. Det är ju faktiskt så att är man nykter alcohollist så tål man inte att börja med spriten igen. Har man en gång varit alcohollist förblir man det, men man kan vara nykter.
Sen när du skriver det att Leenas mamma skulle ha försökt att tjata mer och mer för att inte få honom till att dricka, skulle det ju kunna bli så att han blir arg och börjar att slå henne. Han verkar vara en person man inte riktigt kan lita 100% på.
Jag reagerade också på detta stycket i boken. Det var precis som du skrev en tvär vändning; när allt var på god väg till att ordna sig, så börjar de supa igen! Faktum är att de sista 20 sidorna är fulla av vändningar fram och tillbaka - som läsare kastas man mellan hopp och misstro. Kanske är det dock detta som ger boken karaktär - livet har inte alltid bra slut, kanske är det en viktig sak som gör boken annorlunda.
SvaraRaderaPrecis som du skriver andreas, så kan man som nykter alkoholist inte så mycket lukta på sprit utan att börja igen. På något sätt tycker jag att det ligger ett visst ansvar från alla parter, och jag fattar inte hur föräldrarna över huvud taget tänkte. Borde man inte uppmuntras av att det går bra för en? Om allt är på väg att ordna sig, varför väljer man då att "chansa" och supa återigen? Jag tycker att denna del av boken är en av de bättre, men också en av de mer förvirrande. Men som sagt, den gör boken annorlunda mot andra skildringar av människor som inte hade det helt lätt i sverige på denna tid!
Bra citat och kloka tankar, både tobias och andreas!