Hej igen, här är mitt andra citat på sidan 70.
"När sådant som en egen bil eller ett eget hus eller sommarstuga kom på tal skrattade både mamma och pappa. Det lät som att skrattet kom från högt-uppe-i-halsen och inte långt-nere-från-magen. Sånt ska vi inte ens tänka på sa mamma. Vi kan vara glada att vi har ett tätt tak över huvudet. Och det är ingen idé att sörja sa hon. Det är som det är".
När jag läste det här citatet kom jag att tänka på alla drömmar som jag har som inte har slagit in ännu och började fundera på om de någonsin kommer att slå in.
En dröm som jag har haft ända sedan jag var liten är att jag vill ha en egen hund, men så fort jag har börjat prata om detta med min pappa har han alltid sagt nej. På grund av att vi aldrig är hemma och det skulle vara synd om hunden, om den fick vara ensam mycket sa pappa jämt, när jag frågade honom. När jag var liten hade jag svårt att förstå detta och lät varje år hunden vara överst på min önskelista. Däremot idag kan jag förstå vad pappa menade, fast jag vill ju ändå ha en hund. Så jag har bestämt mig för att när jag blir pensionär ska jag skaffa min drömhund! Dock har jag betänkt att läget kan vara annorlunda då. Jag kanske är gift med en grinig gammal gubbe eller jag kan till och med vara död. Så jag är inte så säker på om jag någonsin kommer att få min drömhund, men en sak vet jag säkert. Finns det liv så finns det hopp!
Något annat jag kom att tänka på när jag läste detta citat var att man ska vara glad åt det man har, för jag tror man mår bättre som person om man är positiv åt det man har.Fast man ska absolut också få lov att drömma om något bättre, men inte ta det så hårt om drömmen inte slår in. För om man är positiv och glad kan livet vara nog så bra utan att drömmen slår in.
Hej Linnea!
SvaraRaderaKul citat!
Jag "hade" samma dröm när jag var liten. En gång minns jag när jag var liten på påsk och vi var och eldade en påskbrasa. Våra kompisar, mannens mamma hade en hund. Jag kallade den för "LASSIEHUND". Det var en Collie, jag fick vara hundvakt till den hela den dagen. Vi var bästa kompisar. Men nu har den drömmen försvunnit eftersom att jag har blivit rädd för hundar. Men kanske en dag om jag känner så som jag kände med "LASSIE" så återupptar jag min dröm.
Och vad vore livet utan drömmar?
Jag tycker inte du ska vänta till pensionen för att förverkliga din dröm, Linnea!!
SvaraRadera